Här är jag och Hanna på våran första station, 2.
En skojtävling hade arrangörerna fixat på eftermiddagen.
Dom som ville vara med fick satsa en slant vid lunch på hur länge man trodde att det skulle ta för sin egen hund att hämta en markering. Ingen visste förutsättningarna på hur långt eller hur svår markeringen skulle vara.
Dom tre som hade gissat närmast fick dela på summan av insattsen. Jag var inte bland dom tre som vann.
Det var ju kul med en lite annorlunda avslutning på dagen...medans man gick och väntade på prisutdelningen.
Här håller Anni och Akita på att bekanta sig med varandra.
Monas Akita är ju halvsyster med Ebba då Tove haft en kull valpar i år.
Det är bara en månad emellan valparna, men det ser ut som om det skulle vara väldigt många med tanke på hur stor Anni är.
!!!!Tokiga jag skall fota hela tiden....men det går ju si och så när man samtidigt skall hålla reda på busande hundar. Tur att det är andra som också har kamera.
Jag och Hanna är fram och hämtar vårat diplom av Britt-Inger (orförande GRK) för 6:e platsen.
Alla som medverkade på WT:t fick även välja från ett dingnande prisbord, vilket ju alltid är roligt, att man får en uppmuntran även om det inte har gått så bra.
Summan av kardemumman var en härlig fin och avslappnande dag, med fint väder och många trevliga hundmänniskor att prata med..........trots dåliga resultat för mig själv.